Islam.

På grund av den respons jag fått, känner jag mig tvungen att lägga till denna sida.

Den här sidan kommer jag att utöka bit för bit. Så återkom gärna hit.

De allra flesta muslimer i Sverige, bor här för att man vill leva i fred, i en demokrati. Ofta syns bara en liten del av dessa muslimer i det offentliga rummet, och ofta släpps inte de muslimer in i det offentliga rummet, som inte svarar mot den bild vi svenskar redan gjort av hur en muslim är. Vi ser därför bara de muslimer som sticker ut med avvikande åsikter och kläder, för vi har tillsammans bestämt att vi vill inte se de andra. Och vi har alla svårt att skilja mellan islam och enskilda muslimers åsikter och agerande, som vi ofta skyller islam för. Många muslimer kommer på så vis undan, och ställs inte till svars för sina egna brister, ibland inte ens då de överträder lagen, särskilt då det gäller brott mot kvinnofriden.

Jag vill bestämt framhålla att jag inte har något emot islam, men att jag för den skull inte avstår från att ta avstånd från muslimer som inte har samma värderingar som jag själv. Det är på tiden att muslimerna själva, ställer sina ledare till svars för varför islam ännu inte satt stopp för hedersförtryck och för den rasism, som tar sitt uttryck i att kvinnor värderas lägre än män.

I islam finns utrymme för utveckling och framgång. Det är muslimerna själva som av rädsla för förändring, hindrar islams utveckling och framgång.

En del muslimer definierar sig själva och hela sitt liv, utifrån givna mallar som man kallar rättrogen och praktiserande. Dessa har släppts in i det offentliga rummet och av media bestämts till hur vi ska definiera alla muslimer. Men en människa kan aldrig vara bara muslim. Fast man kan vara muslim också.

Du föds. ”Det blev en flicka!”/”Det blev en pojke!”  Till detta läggs ditt arv, din begåvning, dina framsteg och dina misslyckanden, och om du försöker klämma ihop allt detta i en alldeles för liten mall, blir du en olycklig människa.

En olycklig människa säljer ibland sin själ till ett totalitärt system. En olycklig människa dövar ofta sin ångest med konsumtion och missbruk, som så småningom hela livet kommer att kretsa kring. Heder dämpar effektivt ångesten hos män som förlorat fotfästet, och missbruk av makt upprätthåller detta förlegade system. Att missbruka makten över sin familj är ofta ett tecken på att man saknar makt över sitt eget liv.

Hederstänkande byggs upp av idéer om yttre makt, makten över tingen och intrycket man ger. Detta är ingen verklig makt, det är en konstgjord makt och en både lättköpt och lätt förlorad makt. All sådan makt kan bara upprätthållas genom en bibehållen lögn om människors värde. En lögn som säger att den ene är mer värd än den andre, medan islam lär att alla är lika, att ingen äger rätten över någon annans liv. Ingen behöver heller stå till svars för någon annans fel.

De flesta lögner uttalas på grund av rädsla. Den som bygger sitt eget värde på en konstgjord makt, har all anledning att vara rädd för att förlora den makten och det största nederlaget lider man när man inte längre kan injaga rädsla i sin omgivning. Men den som lever sitt liv i frid och harmoni har ingen anledning att jaga efter yttre bevis, såsom ägodelar, titlar eller sista ordet. Den som visar sina närmaste kärlek och omsorg har ingen anledning att frukta för att förlora deras lojalitet.

En terrorist, hedersmördare eller kvinnomisshandlare kan vara muslim också, men en muslim behöver inte förtycka eller terrorisera andra människor. De flesta muslimer är faktiskt vanliga sammansatta människor, som bara vill leva i fred med andra människor.

Det sammanlagda intrycket alla muslimer gör är det som andra människor uppfattar som islam.

Många muslimer förväntar sig att läran ska lysa fram som ett klart ljus, men islam uppfattas inte på något annat sätt än muslimerna uppträder. Läran syftar till att med yttre medel förändar människors inre liv. De yttre tingen som sättet att klä sig, en enkel livsstil utan avsaknad av något som människan behöver och ett förändrat samhälle där rättvisa och ordning råder, syftar alla som verktyg för ett andligt liv.

Man menar att om man förändar sin omgivning följer en inre förvandling efter. Och vi blir sannolikt bättre människor i en miljö som befrämjar vår inre utveckling, men för att forma en sådan miljö krävs att den som får makt att utforma omgivningen även själv förändrats, till det bättre, genom ett rikt inre liv.

Islams ursprungliga syfte var att upprätta och bevara fred och jämlikhet mellan människor. Slavar och fria, troende män och troende kvinnor, alla uppmanades till samma tillbedjan, sida vid sida. När man talar om de yttre tingen som det grundläggande, som till varje pris ska bevaras, frångår man islams ursprungliga syfte.

I dag kan fred inte upprättas med svärd. Med fokus på de yttre tingen sätter många idag likhetstecken mellan det grundläggande och det förflutna, istället för att förstå att det är syftet som är grunden och att andra medel krävs i vår tid för att upprätta och bevara denna.

Varje muslim enskilt utgör byggstenar i sitt samfund. Muslimerna själva ansvarar för hållbarheten i denna byggnad. Även om gud själv lade grunden, är det de troendes ansvar att förvalta denna byggnad.

Trons ursprungliga avsikt, att minska avståndet och att förmedla och upprätta en relation mellan gud och männiksa, går helt förlorad när imamer och lärare ägnar sig åt politiska frågor.