granne med kaos


Det är jag som bor granne med Kaos. Jag känner hans blickar från andra sidan häcken. I övrigt sköter jag mitt och han sitt. Det råder inte precis någon osämja oss grannar emellan.

Men nu tänker han etablera sig i pappersbranschen. Lansera sitt eget toalettpapper och detta har han dekorerat! Han har tryckt mitt namn på pappret, som om jag vore något slags varumärke. Fritt att egenmäktigt använda för eget syfte. För snöd vinnings skull.

Vad skulle ni gjort om ni själva haft en sådan granne?

Det ser rätt flott ut, grannhuset. Bekvämt och ombonat. Ibland önskar jag mindre distanserade grannar. En del grannar hjälper varandra, går ut med hunden tillsammans och hämtar in posten när den ene åkt på semester.

Själv åker jag inte på semester och har ingen aning om vad grannen sysslar med. Som de flesta andra som arbetar hemifrån uppskattar jag integriteten.

Men nu då; har mitt blygsamma författarskap verkligen kunnat väcka sådan anstöt? Jag har inte haft för avsikt att lysa från en viss nisch, får då mitt namn aldrig förknippas med feelgood?

Med min enkla samhällsanalys har jag aldrig syftat till att styra över marknaden, inte! Jag kan verkligen inte hjälpa det, men nu känner jag mig grovt utnyttjad!

Annonser

lebensraum


här
ligger fröet till min ångest
i en fågelunges grav i skogen

”du får icke”

tvånget att öva
allt jag förbjöds

det är likväl en förlust att inte hitta
och man går tillbaka för att leta

en borttappad vante
ligger där den ligger

befolkningen rör sig över jorden yta

att överleva
är inget privat misslyckande
som belastar

när
inte ens skuggorna kan lösgöra gestalter

att ljus då manifesteras någon annanstans
är ingen tröst

*
att
överleva är ingen synd
inget misslyckande som belastar

”du bör icke”

tvånget att öva
allt jag påbjöds

det är jämväl en tuktan att inte hitta
när man inte vet vem man ska fråga

en kvarglömd krönika
ligger där den ligger

mina anfäder rörde sig över jordens yta

att be om livsrum
är inget privat misslyckande
att sakföra

när
inte ens bönerop i förtvivlan kan lindra

att ljus då manifesteras någon annanstans
är ingen tröst

vaka


04:06. Himlen är
djupt blå, molnfri, flimrande ljus från en teve apparat
i den annars mörklagda lägenheten
mittemot
en bil stannar i vändzonen
föraren ska hämta pengar i bankomaten
vid torget

om en trekvarts arbetsdag
står där en man vid ett torgstånd, som inte tror på
det penninglösa samhället
säger att det kommer aldrig att fungera
och jag köper en burk honung
men inga ägg
för jag har börjat tvivla och tro
att man säger ekologisk fast man menar svenska
ägg från lössläppta höns
det är hursomhelst skillnad på smaken

05:00. Jag tänker att du inte ska behöva vara ensam
nu
och sitter här tyst för min egen skull
tänker på min födelse och död, hur den rika myllan
utspydde min generation
till att ta allt för givet
en ungdom full av nödrim på nödrim i C, Amoll, D7
protest efter protest
det hände alldeles nyss

jag blev kysst alldeles för snabbt fast jag trodde
på fred och kärlek
tiden tycks gå fortare nu
snart ringer larmet
himlen är molnfri
i samma nyans som bankomatens skylt

06:04. Nu vet jag att livet är oberäkneligt som
en kyss
av min uppmätta tid är det mesta överstökat
jag kommer aldrig att hinna röja upp i röran
himlen har blivit ljust blå
och jag hoppas jag få råd
att köpa ett fint årgångsvin
till min egen kväll

väntrum


Här –
håller döden fast livet
snart måste livet släppa sitt grepp
Låt gå då, du död

Motvilligt
– en liten stund, snälla

Här –
ska döden förlösa livet
och livet dröja kvar i dess väntrum
ännu en liten stund

Härifrån
steg för steg
bära med sig
det livet fick i gåva av döden