på spåret


Bruksandan är död
Trettio år senare
En ny generation
Herrskap och tjänstefolk
Ättelägg
Av Huset Said alla
Sitter i skär auktoritetsskräck
ock klagar på underhållningen

Annonser

Nästa Tyringe!


Den kortväxtes röst fyller kupén; ”Hej hjärtat! Jag kommer i morgon” lyssnar
i mobilen och frågar: ”Vitt eller rött”? Svarar sitt hjärta sedan, förbindligt:
”Men vad vill du ha”?
Kentucky Straight, ropar Hjärnan, med tydlig karaktär av kolade ekfat,
till den kortväxte, kamouflageklädd i Eau Sauvage från Christian Dior. ”Nästa station Tyringe!
Nästa Tyringe!” och jag ropar efter flickan i dunjacka och svart sotarmössa:
”Allahhafiz”! Fred till alla människor
på jorden. Låt inte himlen distrahera er. Livet stannar alltid
på sekunden.

Livet vänder aldrig. Han tog mina strängar ifrån mig, men hur
skulle jag kunna ljuga och säga att han inte hade några
mänskliga egenskaper?
”Nu måste vi fika”, säger du, ”så ordnar det sig nog”.

Tiden är begränsad. Du tog mina vingar ifrån mig, och hur
skulle jag kunna ljuga och säga att inte du också drevs av
fruktan för fattigdom?
”Nu fikar vi”, säger man mig, ”så det kan ordna sig”!

Tiden är förbi. Nuförtiden får vi klara oss utan trygghetsgarantier,
men hur skulle jag kunna byta bort min frihet att sjunga
mot villkorad solidaritet?
”Ska vi inte fika någon gång? Allt ordnar sig sedan”!