aleikhem shalom


I dödens närhet (först)
får allt annat värde

vi skulle ha gått till judiska biblioteket
tillsammans
men alltid kom det något emellan
oviktigt vad, helt utelämnat åt glömska

vi hann aldrig så klart

vi bytte bokstäver
hebreiska mot arabiska
en lek utan förlorare

hummus är inget märkvärdigt, sa du
en förrätt bara
en lek utan överlöpare

det är vid huvudrätten (först)
alla vinner
respekt för varandras olikheter
och oantastlig kärlek för gemensamma villkor

att vi aldrig kom iväg
till judiska biblioteket tillsammans
framstår som oerhört avgörande nu
att begrunda

dagliga samtal
morgon, kväll eller mittemellan
tystnade
när döden närmade sig dig

jag minns en natt när jag kastade mig in
i en taxi, i västra Jerusalem
övertygad om att jag skulle komma fram
någon helt annanstans
än till al Quds

lika utelämnad som i födelseögonblicket

i den här världen – hur klarar sig människan
som talar försiktigt med andra
om att lämna sin trygghetszon?

vad talar man med andra om
när döden närmar sig utelämnar en helt
åt en okänd taxichaufför?

jag hade så gärna velat, viskar du
visa dig mitt älskade bibliotek
eller åka och handla i Rinkeby
tillsammans

wa ailkum salam

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s